Namn
Nina Innala
Ålder
26
Bor
Stockholm
Arbetar som
Arbetsterapeut inom enheten för kommunpsykiatri i Täby.
Examensort och år
Umeå 2008
Familj
Ja. (inga barn)
Läser just nu
- Manualen till PRPP
- Kognitiv psykologi – processer och störningar
- Påbörjade boken One day i somras – och har inte kommit längre sedan dess.
… är bättre på att påbörja böcker än att avsluta med andra ord.
Förebild (yrkesmässig)
Mina två handledare på praktiken under utbildningen Ulla-Britt och Pia. Just nu inspirerar Christine Chapparo och Judy Ranka mig.
Vad jag gör på min fritid
Oftast mer än vad jag egentligen hinner med, främst; nära&kära, träna, måla (el. ngt annat skapande som pausar vardags-hjärnan), laga mat, se dokumentärer.
Därför vill jag blogga
Väcka inspiration – hos mig, och förhoppningsvis även hos andra.
Favoritblogg
-
Kommentar: har inte prioriterat aktiviteten ‘läsa bloggar’ (- ‘man’ kan ju hoppas att någon annan gör det?!).
Detta tror jag att jag kommer att blogga om
- innovativa lösningar (både de lyckade, de outvecklade och de som är lite annorlunda än vad som var tänkt från början)
- hur det är att vara en arbetsterapeutsyster till en blivande arbetsterapeut (det ni?!)
- sedan får vi se…
Jag valde arbetsterapeutyrket för att
Det finns, som vi vet, både aktiva och inaktiva val. Min väg har bestått i lite av båda.
Jag använde mig till en början av den väl beprövade – uteslutningsmetoden; Socionom, nej. Lärare, nej. Beteendevetare, nej. Personalvetare, nej. Kvar var ett program, som jag visste så lite om, att jag inte ens hade nog med information för att kunna utesluta det; arbetsterapeutprogrammet.
Det första året under utbildningen var en dimma. Jag kunde inte föreställa mig vad det var jag skulle jobba med!?#&%¤:/
Min första psykiatripraktik och min handledare Ulla-Britt hjälpte mig att förstå ekvationen (eller nej, inte ens en ekvation, en addition): människor + aktiviteter + lösningar = Arbetsterapeuter är experter på kombinationen mellan människan och olika aktiviteter. (inte göra ortoser, inte funktionsträning, inte väva, inte klippa håret kort på ena sidan – långt på andra – och bara ha ett örhänge på ena sidan.) pjuh!
Sedan dess har också arbetsterapin varit ett självklart, aktivt, val för mig. (även om fler anledningar än ovanstående har tillkommit med åren)
Läs mer ... →

Senaste kommentarer